Matchens Lirare: Vincent Åhman

 

Förra matchen satt jag och skrattade över Mönsterås matchreferat, det var bortförklaring efter bortförklaring. Men det är först när vi själva har förlorat man inser varför man drar dessa bortförklaringar, jo, givetvis eftersom man vill hitta en logisk förklaring till förlusten mot Madesjö, för vi är ett bättre fotbollslag, men Madesjö är ett bättre Div 4 lag, och hade vi spelat som i matcherna mot Nickebo och Mönsterås hade vi vunnit denna match, stort.

 

Men så blev det inte, det går inte skylla på vädret, för det är lika för båda lagen. Däremot är det alltid tungt när man är inställd på att få spela i vår hemmaborg, fantastiska Skyttis, och så får man veta att man ska spela i blåshålet Södra Utmarken, man blir lite deppig. Det märktes redan på uppvärmningen att alla inte riktigt var på hugget, vi har exakt samma startelva som i dom två inledande matcherna och vi vet att vi är svårslagna. Men matchen startar och det verkar som att vi är lite chockade över att Madesjö faktiskt springer ute på planen, dom går in i dueller och vinner dessa, dom vinner allt i luften och alla andrabollar. Dom får in bollen i boxen och hugger som cobror, dom skjuter och kämpar och äger matchen i första halvleken. Vi har liksom ingen plan B, men det kan man inte kräva av ett division 4 lag eftersom även Allsvenska Kalmar FF har problem med detta. Trots Madesjös press lyckas vi efter mycket om och men hålla tätt i första halvlek..... trodde vi. I sista minuten kommer ett inlägg mot straffpunkten, Ted och Reza går tillsammans med en Madesjö spelare upp i en duell, bollen dimper ned hos Herman Carlsson som gör en bra match ute på sin vänsterkant till hans axel tråkigt nog hoppade ur led i andra halvlek, hoppas det blir bra med den snart Herman! Jag och Robin står och tittar som två dårar, vi skriker bort eftersom vi båda tror att han är en av våra lagkamrater, blå tröja, blåa shorts och blåa strumpor, sen säger det bara pang och vi tror nog båda att vi fått se tidernas snyggaste självmål, så var icke fallet. Herman får till en riktigt bra träff på bollen och 0-1 var ett faktum i iskylan precis innan halvtid, så otroligt tungt. Men även matchställs problemet är ju detsamma för båda lagen, så den bortförklaringen får vi kasta åt sidan också. 

 

Vi går ut i andra halvlek och tänker givetvis utom allt tvivel vända på matchen. Matcher som denna är så jäkla underbara att vinna, dom är kämpiga och kalla, riktigt tunga och lyckas man nu vinna så glömmer man allt vad kyla och kamp var för att bara förenas i ett ända glädjerus. Så blev det inte. Vi jobbar oss in mer och mer i matchen och skapar lite chanser under halvlekens gång, vi får bland annat mängder med hörnor men ingen blir särskilt farlig då deras målvakt ofta får stå helt ostört och plocka ner dom, eller så blir dom för långa eller för korta. I första halvlek får Madesjö sitt ledningsmål precis när vi börjat komma in i matchen, i andra halvlek uttökar dom ledningen precis när vi börjat komma in i matchen, psykologiskt mycket tungt. Jag är helt säker på att deras 0-2 mål är offside, och inte nog med det så tycker jag att deras anfallare kör över mig fullständigt när jag ska ta mig upp för att få bort returen jag precis släppt, jag blir helt tokig och får helt korrekt ett gult kort och detta vill jag be om ursäkt för. Jag blir dock inte lugnare när ni skriker åt mig att lugna ner mig, det blir bara ännu värre, nu vet ni det. Det känns ändå på något sett som att vi gör vår bästa period i matchen sista 30. Jag har inte ett avslut på mig efter deras 0-2 mål och vi får fortfarande mycket hörnor som inte resulterar i något förens i minut 67 då Robin Lindberg ger oss lite hopp inför slutespurten. En märklig situation då vi på andravågen får in en lös studsande boll in i boxen igen, Robin får nog sin tå på bollen och den går i en båge in i mål. 1-2 och nu skulle slutforceringen komma. Det gör den på sett och vis då vi äger mycket boll men den vill bara inte in i mål. Vår bästa chans kommer då Tobias Karlsson får ett fint instick sätter foten till bollen, den går precis utanför stolpen och matchen slutar 1-2, sett över hela matchen ett rättvist resultat.

 

Mycket av snacket efter matchen handlar om att vi kändes sega och det vet vi allihop i laget att vi kommer ändra på till nästa match, jag ser bara positivt på denna förlusten med lite distans till den, vi behövde den, vi är inte världsmästare och vi kommer aldrig att bli. Madesjö slet som djur, dom slet mer än oss, därför vann dom denna matchen. Vi spelar stundvis bra, vi har ett tydligt bra spel som inte riktigt kom till sin rätt i denna matchen, men många motstånd i denna serien kommer få stora problem mot oss när vi är tillbaka i samma nivå som i matcherna mot Nickebo och Mönsterås. Vi är ett spelande lag, något som inte alltid är bra i lägre divisioner då det ofta funkar bättre att ha två anfallare som väger 95 kg styck, helst långa, som man kan slå långbollar på, man utnyttjar sina fasta situationer och där har vi inte vår styrka. Vi pratar om plan B, jag tycker inte vi behöver en sådan. Jag tycker bara vi ska lägga ännu mer krut på att hålla fokus igenom hela matchen, att hålla oss till vårat fina passningsspel, slå långt i perioder då det är nödvändigt och sätta enkla passningar på 2-3 meter, då kommer detta lösa sig fint. Vi ska kötta och kämpa i 90 minuter och göra mål på våra chanser som i matchen mot Mönsterås, Madesjö gjorde det bra, men det kommer inte bli fler förluster som denna i år, detta stärker oss, passa er! FORZA SÖDRA!

 

Vi får ändå med oss ett litet glädjemoment efter den 3:e omgången då Torsås slog Trekanten med 3-0, Smedby förlorade med 2-1 mot Fågelfors samt att Hossmo endast fick 2-2 mot Nickebo, vilket innebär att Kalmar Södra allt jämnt leder serien med bättre målskillnad än Torsås, Påryd, Mönsterås, Fågelfors och Trekanten som också står på 6 poäng, tyder ändå på någon slags styrka.